sifas

Jag har tänkt ett tag och det är på vad det är att vara vuxen. Personer runt mej säger att jag är så klok, smart och mogen för min ålder.

Men...........

Jag gillar tanken på att hoppa i en vattenpölar och gör det till och med ibland när jag tror ingen ser mej.
Jag balanserar på trottoarkanter, för att se om jag fortfarande kan.
Jag försöker fortfarande se om jag kan fånga en snöflinga på tungan.

25 år fyller jag.
Jag kan skylla på ett handikapp som gör att jag kan göra dessa saker, men känner ni inte alla att slänga er på en gunga för att se om ni fortfarande kan hoppa lika långt?

Min personlighet kan gå folk på nerverna, för jag väsnas mer än jag tänkt och jag hoppar gärna upp och ner på en stol för att jag gjort något extra busigt.

Det jag menar med detta inlägg är: Hur vet man att man är vuxen?

Känner en snart 30 åring som kan jaga runt folk med sopkvastar.
Känner en snart 30 åring som fortfarande delar sina fisar med andra.
Känner en som är 30+ som fortfarande tycker om att reta gallfeber på folk. För att sedan sprattla vilt med benen.
Känner en 2 barns mamma som är underbar mamma, men när hon är barnfri, till och med kan väsnas mer än jag.
Känner en 60+ som kan vara lika ung som jag ibland.

Skillda åldrar, men var det inte dessa som vi såg som vuxna? Som vi fortfarande ser som vuxna? När blir man vuxen?

Visst kan jag betala räkningar, jobba, läsa, skriva oh räkna så det räcker till.
Men jag kan lika gärna slänga vantarna i matsalen för att få uppmärksamhet.

Så vad är vuxen?