Kom fram till det igår när ja, var på krogen.

Inte det att ja kolla svartsjukt på andra tjejer utan att dom hade en spegel där som funka som helkropps spegel.
Det var då ja såg det, ja är en tjockis!
Mitt karatesparkande 55kilos gamla sj skulle ha rundspakat mej om hon bara kunde..

Visst tänkte ja där ja stod att ansiktet är fortfarande vackert men det och det och det? Nej nej nej inte snyggt!
Men ja tänkte också så här har ja energi att ta hand om detta nu ele ska ja låta det vara till ja orkar?

Bestämde mig för det senare och tjockade mej ut igen och svepte min öl kollade ilsket på en tönt och ängnade mej sen till mitt sällskap (Min fostersyster Ize hennes kille och Oscnich, Tack för UNDERBART sällskap, mkt skojsigt).

Kvällen slutade med att ja fick likt en fårhund lotsa en aprak Oscar hem så något kilo gick ja nog ner.. hehe

Så what att mitt nutida jag är en matglad, öldrickande rökare?
Mitt framtida sj kommer fixa det! So no worries

Not to self; kolla in detta inlägg om ett år tid framtids vicky

Lauren Roche växer upp på Nya Zeeland med en missbrukande mamma och blir sexuellt utnyttjad som barn. När hon är fjorton år tar mamman sitt liv. Efter en upprorisk tid rymmer Lauren till USA som fripassagerare på en isbrytare. Hon utsätts för en brutal gruppvåldtäkt och återvänder till sitt hemland. Sjutton år gammal föder hon en son. För att försörja pojken tar hon jobb som strippa och hamnar snart i drogmissbruk och prostitution. Men när botten är nådd får Lauren oväntat kraft att resa sig igen. Utbildning blir nyckeln till ett nytt liv. Hon läser in gymnasieexamen, och lyckas trots en tuff kamp som ensamstående mamma slutföra medicinstudierna och bli legitimerad läkare.

Med drastisk humor, intelligens och mod återger Lauren Roche sin livshistoria. Det är en hoppingivande berättelse om en kvinna som ger sig själv en andra chans och lyckas övervinna sitt förflutna.

Lauren Roche (född 1961) är bosatt på Kapiti Coast, Nya Zeeland och arbetar idag som läkare och föreläsare. En andra chans har blivit en internationell bestseller och är hittills utgiven på Nya Zeeland, i Storbritannien, Tyskland, Kina och Taiwan.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5682223.ab

Ja blir rasande på dessa avtrubbade idiotiska barn utan verklighets uppfattning.
Hur kan man göra detta mot ett försvarslöst barn, dödssjuk dessutom, det gör mej äcklad att kalla mej människa.
Än en gång bevisar det vad ja länge trott, att människan förlorat sitt syfte och kan bara göra ont nu mera.

Det är Söndag bläääh vill ha längre helg typ med tre dagar. Fast då skulle ju inte Oscar fylla år imorgon som han faktiskt gör..

Grattis i förskott!!

Då är man tillbaka på sola igen imorgon då, hoppas bara att alla som skulle till sola för att lämna böcker, filmer ele dylikt fick motor stop och inte kom fram.
Snart ska man väl nanna kudden och läsa lite btw har ja snart läst ut flickan med pärlörhängena. Mkt pga ja är mkt skillad i läsning.
Skulle ha lagt upp en video igår men det visade sig vara mer komplicerat än vad ja trodde och ja orkade inte krångla, ska väl ta tag i det snart dock.

Japp, det är så det är att vara vicky the wonder child ja har FIXAT en kategori.. ja ni hörde rätt.. från och med nu kommer inte mina boktips bara ploppa upp för dom som inte vill lästa dom.
Utan nu får dom trycka på kategorin Boktipset.. (ele i alla fall tror ja det).

Så vad säger ni nu då ni 0000000000000,0000001 betvivlare där ute som säger att ja inte e datakunnig.

Och det här är bara början SNART kommer ja kunna hoppa i genom tiden med min egna framåt-bakåt-data-moj! (även kallad tidsmaskin men det lät så ut tjatat).

Från sin tidiga barndom blev Julie Gregory regelbundet röntgad, opererad och fick otaliga mediciner i en fåfäng kamp mot sjukdomar som skapades i hennes mors fantasi. Münchhausen by proxy (MBP) är världens hemligaste och farligaste form av barnmisshandel där vårdnadshavaren, oftast modern, uppfinner eller förorsakar symtomen hos sitt barn därför att hon eftersträvar läkarnas uppmärksamhet.
Många MBP-barn dör men Julie Gregory inte bara överlevde, hon undkom sin mors dödsbringande galenskap och byggde upp en ny identitet som en levande, frisk ung kvinna.

´Mamma sa att jag var sjuk´ är en originell, skrämmande, vacker och humoristisk berättelse om en familj som lever isolerad i en tillbyggd jättehusvagn, om deras vilda shoppingräder, om vapenexercis i rädsla för omvärlden och om upprörande godtrogenhet hon medicinska och sociala befattningshavare. Den visar också de band av kärlek och terror som håller Julies familj samman, och även den kärlek som gör ett barn villigt att offra sig själv för sin mammas lycka.

Rose ärver en liten stuga på en enslig hed i Yorkshire. Stugan ligger långt från närmaste by och de enda grannarna är ovänliga och håller sig undan. Men Rose blir genast förtjust i trakten och bestämmer sig för att stanna i stugan över vintern.
Rose vänjer sig långsamt vid sitt nya hem, men hon sover oroligt och drömmer märkliga drömmar. Hon får för sig att en stilig, hemlighetsfull man finns hos henne i huset och tycker sig se reflektionen av honom i en spegel. Inbillning, säger hon sig själv, men hon märker att hon påverkas starkt av en sensuell och lockande atmosfär i stugan.
Drömmarna blir mer och mer levande. Hon drömmer om en vacker älskare som besöker henne varje natt och hon börjar längta efter honom. Något eller någon verkar ta över hennes liv och hon låter det ske. Verkligheten tycks långt borta. Hon lämnar knappt stugan längre, något håller henne kvar där inne i sin värld.
Rose måste göra sig fri från drömmarna och från den kraft som håller på att ta över hennes liv. Hans makt är stor, hans attraktionskraft växer snabbt. Rose måste kämpa sig loss innan det är för sent...

1. Your reading my comment
2. Now your saying/thinking that's a stupid fact.
4. You didn't notice that i skipped 3.
5. Your checking it now.
6. Your smiling.
7. Your still reading my comment.
8. You know all you have read is true.
10. You didn't notice that i skipped 9.
11. Your checking it now.
12. You didn't notice there are only 10 facts

Hahahaha

Rolig bild ja hittade, titta dock inte på resten av oredan.
Se där ormis ligger där i översta högra hörnet också.. lol

Då har man torkat och sitter och slappar framför datorn, har just fått livstecken från Malin (Mkt glad för detta).

Ätit har man osså gjort mkt smaskigt..

Men till the topic; BF Kanske måste byta namn därför att en viss Oscar retas med honom och jämnför honom med Hilton. (Det vill säga Hilton har ju haft en show som hette My new BFF)
Så Oscar var fyndig nog att komma på att BF är som Hilton BFF - Ett F!
Och så kan vi inte bara ha det!

Och ja jag vet Sandra att du kommit på ett namn styr knut ele vad det nu va.. men tänkte bara kolla om det fanns andra förslag osså.

En bild säger mer än tusen ord..

Nu har det bestämts att en bokcirkel ska starta. Ett par av oss flickor ska träffas och diskutera böcker som vi läst, en i månaden hos respektive som valt boken.
Så denna gång blir d hos Emma och nästa gång hos mej...
Vad ska man bjuda på??
hmm, vet icke.. dessa detaljer är inte genom gångna...

Gömde mig mkt bra för Sandra och Emma ända tills ja skulle hämta kaffe.. de verkar dock inte ha letat efter mig så häftigt.. men men nästa gång då du, kommer dom få ångra att dom inte letade efter mej mer första gången!

humm humm mm uumm umm

Mohahahaaaa. .. arbetsmoralen är inte hög ida.. gömmer mig i datasalen!

Mycket kanske för att ja har ont i benet efter BF misslyckade flyg försök igår.
Han har fått för sig att det ska gå fortare, kan Harry Potter så kan han frustar han... och det där med att Harry Potter skulle vara fiction fnyser han bara åt.

Har också försökt varna Malin om trollen hoppas bara min varning, når fram i tid.

Just ja lämnade blodprov igår bara ett stick hör och häpna!
Annars brukar ja få 5-6, hade den nervösa förstagångs stickerskan som satt där fått gjort det hade det väl blivit det osså. Men hon lämna över det till en mer erfaren.

Så snart har ja väl min nya medusin, får se vilka effekterna blir. 

Nu ska ja smyga mej vidare, förbi bokhörnan och ut till kall lagret för att kolla vad som händer.. och sedan ut och ta en rök!

Önska mig lycka till!

Bakom stängda dörrar lever 14-åriga Kristina, med myndigheternas goda minne, hos sin far.
Kristina är sin pappas ovigda flickhustru.
Hon föder honom två barn.
Det hände i en svensk storstad. Ingen såg vad som pågick under fyra år. För att de inte vågade se?

Kristina Hansen är vuxen nu, och beskriver själv, och med hjälp av dokument, hur det kunde ske.

Det är en berättelse om en mammas svek, ett barns solidaritet, och myndigheters passivitet. Men också om överlevnad och en kvinnas kraft att mot alla odds skapa kärlek i sitt liv.

Boken utgavs i en första version 1996 men fick då ingen chans att nå en större läsekrets eftersom förlaget upphörde med sin verksamhet. I Norge och Danmark har boken sålt tillsammans drygt 30 000 ex. Ordupplagets utgåva är uppdaterad och innehåller det hoppingivande svaret på frågan ''vad hände sedan?''.

Boken är skriven av författarna Bengt-Åke Cras och Agneta Cras. Agneta Cras är aktiv inom brottsofferjouren i Uppsala.

Snokar runt efter tatto till Oscar och eftersom ja är googlemaster har ja hittat en del...


Något som liknar denna ska han göra

Lillemor Östlin är inte vem som helst. Över 20 år av sitt liv har hon tillbringat i svenska fängelser. Tre gånger har hon rymt från kvinnoanstalten Hinseberg. I nästan 40 år har hon använt amfetamin. Här berättar hon om sitt liv: sin uppväxt, sin prostitution, sitt narkotikamissbruk, oskyldiga och mindre oskyldiga brott, livet i den undre världen, de många fängelsestraffen och om hur det är att sitta i fängelse. Hinsehäxan är inte en bok om någon råbarkad kriminell person utan en gripande berättelse om en stark, självständig och begåvad kvinna som förlorar omsorgen om sina barn och som trots livets alla motgångar fortsätter att kämpa vidare. Vi får ett perspektiv inifrån på hur den svenska kriminalvården fungerar och vilka låga beviskrav som ställs i narkotikamål. För första gången berättar Lillemor Östlin här om sitt förhållande till före detta justitieministern Lennart Geijer. Här ger hon sin version av Geijeraffären och bordellhärvan.

Som ni kanske märkt och kanske också till er lycka har ja inte bloggat på ett tag och det beror mest på att ja inte haft inspration eller ork att komma på något att skriva men, ja tog mej i kragen för att ida fortsätta min turne mot att tjäna miljoners billjoners pengar på mitt bloggande och det gör man inte liggandes på soffan!

Har som sagt inte hänt så mkt förutom bortsprungan hundar vänners kriser och helt allmänt kaos. Kommer väl återkomma till några sådana episoder senare.. men till alla som undrat vad som hände med underbarnet i blogg världen frukta ej!

Im back!

Vi flickor har träffats för en öl och lite tjat, kolla noga och ni ser BF nere i hörnet!

Konsthistorikern och symbolikexperten Robert Langdon befinner sig i Paris för att hålla en föreläsning när han väcks av ett viktigt telefonsamtal. Den åldrade intendenten på Louvren har blivit brutalt mördad inne på museet, och ett märkligt chiffer har hittats intill hans kropp. Langdon kallas till platsen för att hjälpa till att lösa gåtan, ovetandes att polisen också håller honom för misstänkt till dådet.
Medan Langdon och den franska polisens kryptograf, Sophie Neveu, söker avtäcka det gåtfulla meddelandet finner de ledtrådar gömda i Leonardo da Vincis verk – ledtrådar som är synliga men samtidigt skickligt förklädda av konstnären.
En koppling till den mördade intendenten stärks när det avslöjas att han tillhört Prieuré de Sion – det sekreta sällskap som innehållit medlemmar som Newton, Botticelli, Victor Hugo och da Vinci. Langdon misstänker nu att de är en fantastisk historisk hemlighet på spåren, en hemlighet som genom århundradena bevisats var lika upplysande som farlig. Ifall det labyrintiska pusslet inte hinner dechiffreras i tid går en explosiv forntida sanning i graven.
En rasande kapplöpning vidtar.

Tack vare Erika, som är awsome på att rita.
Blir lite avundsjuk. Men ja vad ska man göra när streckgubbar är det enda man kan göra?!

Se och njut!

Ele hemma håret, och för att undvika ännu en massaker med rakat hår!



Åker snoddarna i..

Först vill ja bara säga ja har haft inbrott!
Har dock inte blivit av med någe vad ja vet än orkade inte titta igenom förrådet nu.

Annars har ja just kommit tillbaka med Blå faran från Bergvik har varit på systemet.
Köpt några kalla för kvällen och ja fick också den briljanta ide n att dra med Oscar och valpen på inlines.

OCH snacka om att valpen är trött nu.. stackarn!
Så här ligger han nu trött som stryk.

Flämtande efter luft.. naww

Gör vad ni vill men döda henne inte



I den lilla orten Epe i Holland har ett omfattande och fruktansvärt fall av incest avslöjats. Rättsväsendet i Holland har aldrig tagit del av en sådan extrem sexuell sadism och misshandel som flickan Yolanda usatts för. Först den 31 Juli 1999 kunde Yolanda ta sig ur det nät som hennes plågoandar spunnit kring henne då föräldrarna och brodern dömdes till fängelsestraff.
Hur kunde Yolanda överleva detta helvete?
Läs den fruktansvärda och gripande berättelsen, sett ur Yolandas eget perspektiv.

Nu har blåfaran och ja återvänt från Gubben, har fixat med cigg och diverse.
(Om ni inte fattat detta är BF Sandras cykel).
Men på vägen hem ville Blå faran promt bada i fontänen, och ja orolig över farans egentliga ägares reaktioner på detta försökte förklara att detta kanske inte var en så bra ide.. men som svar på detta fick ja bara ett ont cykel öga och ett trotsigt gnägg till svar, så ja lät honom studsa runt tills han tröttna och nu står han under min balkong och äter förnöjt på choklad.

(Och nej ja är inte knäpp, har bara otroligt livlig fantasi)

Har läst runt på bloggar och konstaterat att ja är lika husmorig som en gråsten i jämnförelse med Malin. Och inte lika kreativ som Tommy ele lika arg som Sandra.

Lennart väldigt fint inlägg du skrivit och ja är som Sandra nyfiken.

Och tack för alla mysiga kommentarer!
Ni alla mysiga människor.

Föresten: Vad händer om man ställer 2 Lamor brevid varandra?

Har just ätit, och ska strax gå ner till Gubben och köpa cigg.
Innan detta så var ja på sola och fika med Ize på waynes coffie mkt trevligt har inte pratat med henne på jätte länge. Såå mysigt så! Tack för kaffet!
Vi pratade både om allvarlig och lättsamt.
Om högt och lågt.

Nej nu ska ja ha en cigg skriver mer senare

Vill tipsa om boken "Havets dotter" av Deidre Purcell.

Sorchas och Micheáls hemighet har ingen någonsin anat och för prästen avslöjar  Sorcha O´Briain den lögn om Molly som hon inte orkar bära längre när hon skall dö. Hon berättar  för prästen vad som hände en majnatt tjugo år tidigare, då ett våldsamt oväder just bedarrat runt den karga ön utanför Irlands västkust. Parets (Sorchas och Micheáls) dotter, Molly, dör och Micheál går ut för att gräva en grav åt sin dotter och det är då han ser flotten nere vid stranden. Från flotten hörs ett ömkligt ljud  - som en kattunges jamande. När han närmar sig ser han ett bylte där en naken fot sticker ut och han tar varsamt  upp den lilla babyn. Hon tittar på honom med stora, blå ögon - ögon som liknar deras döda Molly...

http://www.expressen.se/husdjur/1.1661902/katt

Konstiga tankar, katter har ibland.
Fick mej att tänka på min morbrors katt som när andan föll på kunde trava rakt ner till sjön för att fiska på en fisk för att sedan bära hem den för tillagning.

Har just varit ute med hunden, när ja var på väg in ropade en yngre tonåring till mej.
- Uräskta?!
Jag vänder mej om och tittar på honom.
- Får små ungar som den här ha ett sånt där vapen med skott till?
Han pekar på en av alla hundra slåglin som springer här inre. Medans småglinet glor sur på tonåringen och sedan på mig.
Det kändes som ett slag på käften.. Menar han mig? Ska ja svara på det? Hur gammal tror han att ja är?? Ser ja ut att vara tillräckligt gammal att svara på det?

Hämtar mig snabbt och hindrar valpen glada utfall och säger helt lamt.
- Egentligen inte... ... ...
- Där ser du!
Tonåringen triumferar med att ha rätt och ja fick en ny fiende i småglinet.

Jag staplar mej hemåt och det ekar i min skalle ser ja gammal ut?? Det ekar fortfarande btw.
Så nu har ja gett detta en tanke och funderat på hur ja uppfattat mina äldre när ja var liten och kom fram till att även om ja fortfarande känner mej som ja just fyllt 12. Så är ja egentligen ur gammal i småglinens värld.

Olivia är ung och oskyldig när hon kommer till Foxworth Hall som nygift med Malcolm Foxworth och hon tror att allt grått i livet kommer att förbytas till blått : den färg som himlen och Malcolms ögon har. Men det stora gamla huset är dystert och mörkt, där finns hemliga rum med djupa skuggor. Olivia känner hur ondska och svartsjuka sprider sig och hotar hennes tre barn: två pojkar och en flicka.
Dottern Corinne växer upp till en mycket vacker flicka, men hon bär på en hemlighet som familjen gör allt för att dölja. Hon drabbas av en förtärande passion som vänder uppochner på hela hennes tillvaro.
Detta är den första boken i serien om en förbannelse som kommer att följa familjen i tid och evighet. De fem delarna kan läsas fristående eller kronologiskt: Skuggor i skogen, Vindsträdgården, Blomblad för vinden, Törnbädden och Lustgården.

Har just sett filmen Leoplod and Kate ele om det var tvärtom, snurrig var den, fatta väl inte så mkt.. men aaaw tänk att bli uppsvept på en häst medans du jagar en rånare av en snyggo pojke!

aaa min romantiska hjärta grät..

Om det bara kunde vara 1700-1800 talet igen utan kvinno förtryck och dålig tandhygien och kroppslig hygien också för den delen... utan bara det romantiska som man vävt i fina trådar om just den tiden.

Med fina klänningar och aaah

Men åter till verkligheten...

Ja har just masserat Oscar på ryggen.
För han hade sååå ont vilket han tydligen har varje dag 365 dagar om året. Och gnället började med det sedvanliga;

- Hicknich??????
- mmm
- Jag får ingen uppmärksamhet!
- Inte?
- Kan ja inte få massage!?
- Inte nu sen.
- Hicknich, snälla då ja har ju jobbat hela natten ju!

Och så brukar det fortsätta det en stund tills ja ele han ger upp..
Så det har ja nu gjort och när ja massera det blev det mer så här;

- Om du inte tar i så hårt så orkar du massera längre... ... kanske armarna och benen?? *flinar söt* och snörvlar som valpen.
När ja var färdig började han gnälla över vad ont i armarna och benen han hade, mitt svar blev gör det själv.
Då sa han ja når inte.
DÅ sa ja (eftersom mitt tålamod var slut)
- vaddå är du en t rex eller? (det här skrattade ja åt i mitt huvud, eftersom ja såg honom ligga och sprattla och inte nå sina armar).

Suck vad ja måste stå ut med, fast han har en viss charm

Ja roade mej med att kolla om det gick att hitta mej på google.. men hitta ja mej själv NEJ!!
och ja jag vet att det var ego att leta efter sig själv från första början men det hör inte hit..

Tommy, Sandra, Malin ja alla vars bloggar ja faktiskt läser som inte handlar om trams fanns men inte MIN!

Försökte också förstå mej på detta med statistiken, besökarna ja den biten fatta ja men det andra?? inte alls.. Vad är det?

Och vart i cyberrymden gömmer sig min blogg????

Rävungen är berättelsen om sexåriga Sheila, en begåvad men emotionellt störd flicka. När hon binder fast en liten pojke vid ett träd och tänder eld, inser man att hon är farlig för sin omgivning och beslutar att hon skall tas om hand för vård. I väntan på en ledig plats på sjukhus hamnar hon i Torey Haydens klass för psykiskt handikappade barn. Nu börjar en hård och tidvis mycket otacksam kamp för att återge den lilla flickan hennes människovärde och hennes tilltro till omvärlden.

Torey Hayden är barnpsykolog och har arbetat med specialundervisning för barn med psykiska störningar. Sina erfarenheter har hon skildrat i en rad medryckande och gripande böcker. En av dem är tiger ungen som en fortsätting på ovanstående.

Tro det eller ej ja har jobbat ida på sola har inte gjort ett dugg sen ja kom hit men ida, kan ja stolt säga att ja har det.
Sandra kom och störde mig i min läsning efter halva dagen hade gått, och fråga om ja ville hjälpa till med en sak.
Och eftersom ja ändå inte hade något för mej gick ja med på detta.
Vi åkte ut till student lägenheterna vid sjukhuset, för att rensa ut lägenheterna, och det var det märkligaste ja har varit med om på länge.
I vissa rum såg det bara ut som att personen i fråga bara just lämnat lägenheten.
Och även om man nu inte var där för att snoka kändes det ibland som man gjorde det och att man lärde känna några människor man aldrig ens träffat.

Ska nämna några grejer, det var gardiner, kläder nya som gamla, kort, rosor och mkt mer.
(En del ganska genanta saker som ja inte skriver), shampo, balsam det var precis som om personen i fråga bara gått upp i rök.

Det var spännande även om det också var jobbigt.

Och Sandra hade ju lovat mej ett äventyr och det fick ja!

Har just lagt upp mit boktips för dagen tog en gammal klassiker som ja diggar sten hårt. Har inte gjort så mkt på sola ida förutom att flytta kartonger med Sandra och nu ska ja snart på möte med Jennie för att lugna läget för stunden så hon slipper bekymra sig och kan sova på natten.
Inte för att ja tror att hon ligger sömnlös för lilla mej men ändå.
Ska väl sluta snart och då blir det hem och slänga sig på soffan.
Ska läsa ut boken ja började med ida tänkte ja.

Sagan om Isfolket är en bokserie av Margit Sandemo på 47 böcker om ättlingarna till Tengel den onde av Isfolket. Serien följs på sätt och vis upp av Häxmästaren och Ljusets rike. Alla böckerna, som är på cirka 250 sidor var, gavs ut mellan 1982 och 1989, och de har kommit ut i flera utgåvor sedan dess.

Boksviten är en släktsaga som har sin början i mitten av 1500-talet och avslutas vid 1900-talets mitt. Släkten Isfolket stammar från en man som kallas Tengel den onde och enligt legenden sålde han sin själ till Djävulen. Till följd drabbas ungeför en person i varje generation av det onda arvet, vilket oftast innebär speciella krafter, ett särpräglat utseende (vissa drabbade upplevs av omgivningen som monster medan andra anses enormt vackra) och ibland även ett ont sinnelag. Handlingen kretsar till stor del runt släktens kamp mot detta arv men även kring vardagen och universella problem som läsaren kan känna igen sig i.

Nja inte favorit dagen kanske, förutom att det är dax att kolla in alla nya avsnitt på mina favvo animer, hoppas bara att det inte än en gång visar sig vara en filler på shugo chara.

Malin har upptäckt min plan om min raid, och ska tydligen ligga i bakhåll för mej (tror hon ja).. men det gör inte så mkt för ja e snabb som en ninja insmord med Yes (diskmedlet). So no worries!

Så imorgon är det tillbaka till det dumme dum sola och till alla mysiga människor där (och ja Sandra du är med räknad där).
Så imorgon bitti 10.30 bör ni se upp för då kommer ja att sussa iväg på den blå faran (som ja döpt Sandras cykel till) till sola. Kan tyvärr inte gå ut med dett i radio då ja saknar dom rätta kontakterna.

I övrigt har det varit en rikigt slö dag, gjorde sockerkaka med jordgubbar igår och det skulle vara gött med en kopp kaffe om det inte vore så att den försvann någon gång igår och Oscar svär på att det inte var han. men men nu ska ja diska

Idag har jag bara legat på soffan hela dagen och läst en underbar bokserie. Har också kommit på att ja ska börja lägga upp mina favvo böcker här så att ni kan bli tipsade och förmodligen älska dom lika mkt som ja.

När ja har läst ut denna serie ska ja i skydd av mörkret smyga mej till Bellevu eller hur det stavas och raida Malins rum på en bokserie som ja tror ja kommer gilla.

(kanske inte genomtänkt att skriva ut det dock).

Men ja får använda mej av moment of suprise! hehe hehe heeheeeeee mohahahaaa aaaaaaaa

efter att tagit en öl med flickorna massa skitsnack och liten verkstad, men mysigt som hell.
Har blivit tillfrågad om ja vill med på kryssning i sep + att vi suckat oss över huuur guddomligt sjukt snygg han är som e med i Twilight är och övertygade emp loopp att hon var tvungen att se den.
Marielle var fin i sitt nya hår, empa alltid sötast, madde mysig och Johanna himmel manna. Var alla inräknade plus allmigthy ap snygga jag. skulle få kort av emp loop att lägga upp för er (på mej och andra kanske).

Kvällen tog slut när empa skulle med bussen, ialla fall för mig som skulle hem =)